Som ni säkert har märkt har jag tagit en rejäl time out från bloggandet, inte för att det inte har hänt något men jobbet suger musten ur mig. Det känns som om jag bara jobbar, äter och sover
.
Nu sitter jag på en jättebekväm buss på väg mot Göteborg. Bussen har sköna fåtöljer med fotpall, gott om benutrymme, internetanslutning etc. Tar ca 2,5 timme från Helsingborg. Så skönt att slippa köra själv och billigt är det också. Har med mig min stora stationära dator som förhoppningsvis sonen Pierre skall "rengöra", den låter som ett tröskverk emellanåt och är såååå låååångsaaam. Trevligt att lilla lappisen med sig då. Sitter och chattar med Pierre just nu.
Vad jobbet beträffar så har jag och kollega Linda författat ett brev till verksamhetschefen och ägarna och påtalat det omöjliga samarbetet med tredje kollegan som om och m igen upprepar misstag i arbetet, trots påstötningar. Hon blev inkallad till chefen för samtal (tog en timme) och kom ut rödgråten, tyvärr har vi inte fått någon feedback på vad som sagts, varken av henne eller chefen.. Dock fungerar inget bättre än förut och det känns som chefen är för snäll och håller henne bakom ryggen, vilket inte alls känns bra för Linda och mig. Vi vet i dagsläget inte hur vi skall agera vidare, men det tar mycket kraft och energi ifrån oss och tankarna på detta förföljer oss även på ledig tid.
Äntligen tycks vinter släppa sitt hårda grepp om Skåneland, snön har börjat smälta bort så sakteliga och solen tittar fram mellan de gråa molnen ibland. Tempen ligger för det mesta runt nollan och det blåser inte särskilt mycket heller. Ser fram emot en riktig vår, kanske redan till påsk, med tussilago i vägkanterna. Hemma blommar snödropparna för fullt där snön gett vika. Härligt!
Har inte heller haft orken att hålla kontakt med all,a mina vänner, tyvärr, men hoppas ni inte glömt mig. Skall verkligen försöka bättra mig. Nästa helg är det tjejträff med pepparbrudarna hemma hos Nicks i Kinnarumma (heter det så?) och dit vill jag verkligen åka. Skall höra med Jessie och Helena om vi kan samåka som vi gjorde i höstas till Cissi. Vet ju inte om Jessie kan åka, hon fick ta bort sin älskade vovve Casper och den andra vovven vill inte vara ensam, kanske hon kan få passningen till den. Det är ju så mycket roligare att åka tillsammans och kunna sitta och "tjöta" lite under färden.
Nu har jag åkt i snart en timme och vi passerar just nu Halmstad. Skall kolla runt lite på Pepparbrudarnas blogg och se vad som hänt sedan i förrgår. Försöker i alla fall hänga med och läsa där, även om jag just inte skriver några inlägg själv.
